Till startsidan

Bildskapandets Finesser & Fjd

Welcome! Välkommen! Bienvenue! Tervetuloa!

till kreativitetens förtrollade värld ...

Personal För företag Om
kurserna
Olika
kurser
"Kreativt bildskapande" Jul, ikoner
& pyssel
Foton av Eija K.
Till Gallery
Eija K.
Till E-förlaget
Aktuellt nu Aktuellt i konstvärlden Här håller
vi till nu
Bilder
berättar 1
Bilder
berättar 2
Elevut-
ställningar
Tillbakablick
1978-2015
Historik på FFH Till Galleri Miikka

Händer just nu


Aktuell lektion på nybörjarkursen i Kreativt bildskapande, ht 2015












































Perspektiv bygger på att figurer ter sig olika stora; de figurer som befinner sig längre bort från beträaktaren verkar mindre än de som ligger närmast betraktaren. Parallella linjer (s.k. ortogonaler) tycks mötas på långt håll i en eller flera flyktpunkter.

Redan Giotto (som dog 1337) hade tredimensionella skuggor i sina målningar, men perspektivläran utvecklades främst, bl. a. av Leon Battista Alberti. Han var en föregångsgestalt för högrenässansgenierna såsom Michelangelo och Leonardo da Vinci (ovan hans teckning) med vilken perspektivläran kan sägas ha färdigutvecklats.

























































Horisontell komposition? Vertikal?




















































































Mitt perspektiv och modellens perspektiv.














Enpunktsperspektiv eller i det här fallet också centralperspektiv















Den kanske mest kända målningen med centralperspektiv. Nattvarden, 1495-1498,
hänger i klostret Santa Maria delle Grazie i Milano, Italien.













Bildytan delas upp enligt formeln 2:3, 3:5, 5:8, 8:13 osv.
Det som händer i bilden skall hända i den punkt där
Gyllene snittets linjer korsas varvid jämviktsförhållande och harmoni i bilden uppstår.














La Giagonda,
eller (Mona) Lisa Gherardin, fru till den florentinske köpmannen
Francesco del Giogondo, Målades 1503-1506...


























Benois Madonna













































































































































































































a1 ...

a2 ...

a3 ...




.

..

...

....

.....

m        m2        m4        f        ft        a2        a5